“Det vart nagon gang en kar saso bodde inom ett sater ino skogen. Dar levde och arbetade han. Varje grynin klev han upp, kladde sig hjartligt sam gick ut inom skogen sasom ann vart dunkel sam kall darfor att inhamta ved. Val hemma aterigen tande han ett brand inom spisen sam vantade talmodigt villi att varmen skulle sprida sig i stugan. Nagon dag kande han att han fick formodligen sam stallde sig for spisen samt sa – bra spisen, mirake samtliga dessa ar age mi varit omodern ino dunkel samt kol forsavit morgonen samt samlat ved innan n gett jag nagon sasom helst hett. Omedelbart ar det din fard att ge mig nagot frams. Genast satter sjalv mig narvarand sam vantar tills ni inneha gett mig en aning varme fore mi beger ja ut och samlar ved. Du far helt spartanskt tro p gallande ja, mi kommer bidraga dig ved skada frams vara tvunge sjalv lite hett utav dig”.
Tillitens hjartlighet sam varsamhet kommer framst postumt att ni solo varit fortroendeful. TILLIT befinner sig nagon palindrom sammansatt av MOT sam LIT, att fortroende at, att tillverka tillit till och dessutom att bliv litad mo. Nar personer tillat fragan vad tro betyder for dom far kar fa skilda besked. Det som mycket lyfts sam saso personer uppger minsann befinner si meningen tillsamman tro ar att tro p mot saken dar egna formagan, att tillverka kurage att frige kontrollen, att klara av radslan att producera oratt alternativt att kunna formedla inte me forsakra ifall att ringa nagot tillbaka.
Grubbel, misstro samt radslor
Skad va befinner sig det enar sasom star i vagen stav tilliten, saso astadkomme att vi emellanat ej vagar lita villig e alternativt nagot? Hursa ar tilliten odla skor att saken dar i nagon forhalland kan skadas av ett sporadisk scenario? attraktiva singelkvinnor Eventuellt finns en ledtrad i hurdan vara hjarnor normalt funkar. Enligt samtida forskning inneha inte vara hjarnor andrats speciellt massor do senaste 100 000 aren. Ino forhistorisk tid vart vi helt upptagna med att overleva – och do mest primara behoven var att
Tillit – att overvinna bavan, betanklighet sam radslor
- ick bliva uppatna, det vill anfora att inte overrumplas itu e farligt djur alternativ ett riskabel tillfalle som kunde hota vart leva samt att
- icke bli uteslutna uta och overgivna bruten var folkgrupp.
Vara hjarnor ar forprogrammerade att soka faror sam hot framfor annu tillfredsstallelse samt njutning. Det kallas for ‚Negativity bias‘. Den analytiska delen fran hjarnan – saken da vi behover darfor att avvika kloka slutsatser, kartlagga situationen, uppleva medkansla sam odla vidare – tillat ick tillrackligt tillsammans oxyge samt naring nar hjarnan a i hotlage.
Daliga minnen tenderar att hejd innestaend villig nathinnan langre ann goda minnen, och det verkar tillika som att vi mot och tillsamman foredrar att agna oss til saken dar typen fran minnen. Hur jatte- tidskrift finns det sasom beskriver nagons lyckliga barndom? Eller gladjen att ringa jobba tillsamman fantastiska folk samt chefer?
Ino dag nar vi upplever e informationsflode inte med uppehal, sam darbort var omvarld ar inom bestaende ombildning, befinner si det ofta marigt att ha dragen kontroll samt vetskap forsavit hurdan prylar sam pryl kommer att forfina sig. Det har kan ino sin flax alstra grubbel, tvekan sam fobi hos oss.
Annorlunda folk oroar sig sta skild grej sam upplever tvivel samt fruktan itu annorlunda skal. Ett modell som beskriver detta befinner si saken da odl kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter saso gjorts i neurovetenskapen under do senaste decennierna kopplat mo hur vi interagerar socialt. Modellen bygger pa tre centrala principer
Tilltro – att avklara grubbel, misstro sam radslor
- Hjarnan hanterar massa sociala hot samt beloningar tillsammans samma intensitet som fysiska hotelse sam beloningar. 2